Vitamin B7 – Biotin

Senast uppdaterad

Vitamin B7,  mer känt som biotin, är ett B-vitamin. Precis som andra B-vitaminer hjälper biotin kroppen att bryta ned kolhydrater, fett och proteiner vid energiproduktionen. Det bidrar också till att upprätthålla en hälsosam hud, hår och nervsystemets funktion.

Biotin, som också är känt som vitamin B7, är ett vattenlösligt B-komplexvitamin som är nödvändigt för alla organismers tillväxt och utveckling (R).

Biotin fungerar som ett koenzym till karboxylasenzymerna och är involverat i metaboliseringen av fettsyror, aminosyror och kolhydrater (R).

Biotin har visat sig vara viktigt för hälsan av många anledningar, inklusive som stöd till de neurologiska funktionerna, för att stabilisera blodsockernivån, för DNA-stabiliteten samt håret, huden och naglarna (R,R2).

Kroppen kan inte själv bilda biotin, så det måste tas upp regelbundet från kosten och tarmbakterierna (R).

Biotin finns i ett stort antal livsmedel, inklusive lever, äggulor, komjölk och en del frukter och grönsaker (R).

Även om biotinbrist är ovanligt kan det vara farligt om den inte behandlas. Suboptimala nivåer eller marginella brister, som är betydligt vanligare, har länkats till ett antal negativa hälsoeffekter inklusive sen utveckling, neurologisk dysfunktion, håravfall, hudutslag, muskelsmärtor och anemi (R).

De grupper som riskerar biotinbrist inkluderar rökare, alkoholister, gravida kvinnor och patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar (R,R2,R3,R4).

 

Hälsofördelar med biotin

1) Biotin är nödvändigt för energiomsättningen

Biotin är ett koenzym till karboxylas, enzymerna som hjälper till vid ämnesomsättningen av fett, proteiner och kolhydrater vid energiproduktionen i kroppen (R).

Dessa enzymer är nödvändiga vid följande processer:

  • Glukoneogenes, det metabola nätverk som bildar glukos av icke-kolhydrathaltiga källor  inklusive aminosyror (R).
  • Cellernas energiproduktion (R).
  • Användningen av grenade aminosyror (e.g., leucin, isoleucin och valin) vid bildandet av neurotransmittorer och energi (R).
  • Syntes och nedbrytning av fettsyror för att bilda energi (R).
  • Frisättning av insulin (R).

Otillräckliga nivåer av biotin i kroppen kan sakta ner ämnesomsättningen, vilket leder till trötthet, matsmältningsproblem och viktuppgång  (R).

 

2) Biotin kan hjälpa vid typ 2-diabetes

Biotin hjälper till att sänka blodsockernivåerna genom att öka insulinproduktionen, förbättra glukosupptaget i muskelcellerna och stimulera glukokinas, ett enzym i levern som främjar glykogensyntesen (R,R2,R3).

Ett dagligt tillskott av biotin minskade koncentrationen av blodsocker vid fasta med i genomsnitt 45% hos patienter med typ 2-diabetes (R).

Dessutom har höga doser visat sig förbättra symptom på diabetesneuropati, ett tillstånd som orsakar nervskador och är vanligt hos diabetespatienter (R).

 

3) Biotin kan bidra till minskad risk för hjärtsjukdomar

Biotin krävs för en normal fettomsättning, vilket är nödvändigt för att upprätthålla ett hälsosamt hjärta och blodkärl (R,R2,R3).

Kombinerat med krom kan biotin bidra till att minska riskfaktorerna för hjärtsjukdomar genom att öka nivåerna av high-density lipoprotein (HDL) och minska nivåerna av low-density lipoprotein (LDL), särskilt hos diabetespatienter med hjärtsjukdomar (R,R2).

Farmakologiska doser av biotin (15000 mcg/dag) är också effektiva för att sänka nivåerna av triglycerid i blodet hos patienter med förhöjda triglyceridnivåer. (R).

 

4) Biotin bidrar till hjärnans normala funktion och förhindrar kognitiva försämringar

Biotin krävs vid bildandet av myelinskidor, ett fettämne som omger nerverna och underlättar vid överföringen av nervimpulser. Därför kan biotinbrist orsaka försenad myelinisering (R).

Multipel skleros är en autoimmun sjukdom som kännetecknas av myelinförlust och myelinskador. På grund av dess roll i fettsyrasyntesen och energiproduktionen (som båda krävs för myelinreparationen och axonernas överlevnad). Det har föreslagits att biotin kan vara effektivt när det gäller att begränsa eller motverka försämringar vid multipel skleros (R).

Faktum är att en del studier har visat att höga doser av biotin kan motverka sjukdomsprogressionen och förbättra symptomen hos patienter med multipel skleros (R,R2).

Men även om resultaten är lovande är forskningen för närvarande begränsad, och fler storskaliga kliniska tester krävs för att fullständigt kunna bedöma de potentiella sjukdomsmodifierande effekterna av höga doser biotin (R).

Biotinbrist kan också leda till ett antal andra neurologiska symptom, inklusive kramper, brist på rörelsekoordination, inlärningssvårigheter, hallucinationer, depression och håglöshet. De flesta av dessa tillstånd kan avhjälpas med biotintillskott (R,R2,R3).

Höga doser av biotintillskott (5-10 mg/kg/dag) är också effektivt för att behandla biotinresponsiv basalgangliesjukdom, ett sällsynt metaboliskt sjukdomstillstånd i hjärnan som kännetecknas av kramper, förvirring och koordinationsrubbningar (R).

 

5) Biotin krävs för ett hälsosamt immunsystem

Biotin krävs för utvecklingen av de vita blodkropparna, och biotinbrist länkas till nedsatt immunfunktion och ökad risk för infektioner (R,R2).

Det ökar produktionen av Th1-cytokiner såsom IL-1β och IFN-γ, som är nödvändiga för att framkalla ett immunsvar mot bakterier och virusinfektioner (R).

Otillräckliga nivåer av biotin kopplas till minskad antikroppsbildning, förstörda T-celler och lägre halter av mjältceller och T-celler hos både människor och djur (R,R2,R3).

Minskad cellproliferation vid biotinbrist kan vara orsak till några av dessa negativa effekter på immunfunktionen (R).

Brist på biotinidas, ett enzym som hjälper till att återanvända biotin, kopplas till kronisk vaginal kandidos och kan behandlas med biotintillskott. Eftersom 1 av 123 personer antas ha brist på biotinidas kan kvinnor med kronisk vaginal kandidos svara på behandling med biotin  (R).

 

6) Biotin hämmar inflammation och kan lindra allergiska sjukdomar

Forskningar på musmodeller och mänskliga vita blodkroppar indikerar att biotinbrist kan öka produktionen av proinflammatoriska cytokiner och förvärra inflammatoriska tillstånd  (R,R2,R3).

Biotintillskott minskade produktionen av proinflammatoriska cytokiner och förbättrade allergisk inflammation hos möss med biotinbrist och nickelallergi, vilket tyder på en potentiell terapeutisk effekt av biotin mot inflammatoriska och allergiska sjukdomar hos människor (R).

Detta kan vara ett resultat av minskad NF-κB-aktivitet, som aktiveras vid biotinbrist (R,R2).

 

7) Biotin främjar en hälsosam hud, hår och naglar

Biotinbrist länkas till ett antal hudåkommor, inklusive seborré (mjölkskorv) och eksem  (R,R2).

Detta kan bero på biotinets roll i syntesen och metabolismen av fettsyror, som är avgörande för en hälsosam hud (R).

Hudcellerna är särskilt beroende av fettproduktionen eftersom de kräver extra skydd mot skador och vattenförlust på grund av den ständiga exponeringen (R).

Otillräckliga nivåer av biotin kan även leda till håravfall, som är reversibelt vid intag av biotintillskott. Även om en del studier har visat att biotin bidrar till hårväxt hos kvinnor med hårförtunning, finns det väldigt få bevis som stödjer teorin att biotin främjar hårtillväxt hos personer som för övrigt är friska (R,R2,R3,R4).

Biotin kan stärka sköra naglar, och de drabbade patienterna upplever starkare, hårdare och tjockare naglar efter behandling (R,R2.R3).

 

8) Biotin kan förhindra fosterskador

Marginell biotinbrist är vanligt under graviditet på grund av det ökade biotinbehovet hos det växande fostret (R).

Hos djur kan till och med en subklinisk nivå av biotinbrist resultera i gomspalt och missbildningar av extremiteterna (R).

Det antas att en låg nivå av biotin under graviditeten kan öka risken för fosterskador hos människor eftersom det förändrar fettmetabolismen och ökar genominstabiliteten, vilket kan leda till utveckling av kromosomavvikelser och fostermissbildningar (R,R2).

I stamceller i gommen hos mänskliga embryon upptäcktes att en minskning av biotin hämmar produktionen av karboxylas och cellproliferationen, vilket indikerar att låga nivåer av biotin kan försena eller stoppa gommens utveckling hos embryon och resultera i en gomspalt (R).

Men definitiva bevis för sambandet mellan biotinbrist hos människor och utvecklingen av fosterskador saknas för närvarande, och därför krävs mer forskning i ämnet (R).

 

9) Biotin kan skydda mot cancer

Biotin binder till histoner, DNA-bindande proteiner som hjälper till att kondensera och packa DNA till kromatin (R).

Att biotinet binder till histoner spelar en viktig roll vid cellproliferationen, genavstängningen samt DNA-reparationen och -stabiliteten (R,R2).

Låga halter av biotin kan leda till felaktig biotinylering av histonerna, vilket kan resultera i genominstabilitet och abnormala genuttryck (cellproduktion) och ökar därför risken för cancer. Dessa effekter har visat sig öka cancerrisken hos fruktflugor samt vid studier av mänskliga cancerceller (R,R2,R3,R4).

Men i en studie visar sig högre nivåer av biotin (upp till 600 mikrogram) faktiskt öka genominstabiliteten och skadorna, vilket indikerar att biotins DNA-stabiliserande effekt kan vara dosberoende  (R).

Orsakssambandet mellan biotinyleringen av histonerna och cancerrisken hos människor har ännu inte undersökts (R).

 

Farmakokinetik för biotin

Biotintillskott som intas oralt absorberas helt, även vid höga farmakologiska doser (81,9 micromol som intas oralt eller 18,4 micromol som intas intravenöst) (R).

Biotin absorberas av en natriumberoende multivitamintransportör (SMVT) i tunntarmen och tjocktarmen (R).

Efter transporten från tarmarna till systemcirkulationen tas biotinet upp av levern och korsar sedan blod- hjärnbarriären in i det centrala nervsystemet (R).

Strax efter oralt intag elimineras höga engångsdoser av biotin (600 mikrogram och 900 mikrogram) från cirkulationen vilket leder till en avsevärt ökad urinutsöndring. Därför rekommenderas lägre doser (300 mikrogram) varje dag under en vecka vid längre underhåll av biotinnivåerna i blodet (R).

Cirka hälften av det absorberade biotinet metaboliseras till bisnorbiotin och biotinsulfoxid innan det utsöndras. Molarförhållandet av biotin, bisnorbiotin och biotinsulfodid ligger på omkring 3:2:1 i mänskligt urin och blod (R).

Halveringstiden under utsöndringen av biotin är cirka 1 timma och 50 minuter (R).

 

Biverkningar och kontraindikationer

Biotin anses generellt vara säkert och ingen toxicitet har rapporterats vid doser upp till 300 mg/dag oralt och 20 mg intravenöst (R,R2).

Eftersom det är ett vattenlösligt vitamin är en överdos av biotin osannolik eftersom överflödet utsöndras via urinen (R).

Tillskott av höga doser biotin kan påverka sköldkörtelfunktionstester och efterlikna laboratoriemönstret vid giftstruma (R).

 

Livsmedels-/läkemedelsinteraktioner

Liponsyra konkurrerar med biotin när det gäller att binda till den natriumberoende multivitamintransportören (SMVT) i tarmen, så långsiktig användning av liponsyra kan resultera i sänkta biotinnivåer (R).

På samma sätt kan höga doser av vitamin B5 (pantotensyra) konkurrera med biotin om absorberingen av SMVT (R,R2).

En längre tids användning av antibiotika såsom tetracyklin och sulfonamider kan minska biotinnivåerna eftersom de tar död på de biotinproducerande bakterierna i tarmen (R).

Dessutom kan en del antikonvulsiva medel som primidon och karbamazepin hämma absorberingen av biotin. Kronisk användning av antikonvulsiva läkemedel kan också öka nedbrytningen av biotinet (R).

Råa äggvitor innehåller proteinet avidin, som binder starkt till biotin och hämmar dess absorbering (R).

Rökning påskyndar nedbrytningen av biotin, särskilt hos kvinnor, vilket resulterar i marginell biotinbrist (R).

Ständigt alkoholintag kan hämma tarmabsorptionen av biotin (R).